Väte syre begränsande produkt
Hur fungerar vätgas?
Faktablad
Här hittar ni kortfattade information om vad vätgas existerar, hur den fungerar, skillnaden mellan grå, blå samt grön hydrogen samt vilka för- samt nackdelar likt finns.
Publicerad 15 dec, • 4 min att läsa
Vätgas är ett energibärare liksom kan användas för för att transportera, lagra och tillhandahålla energi, noggrann som elektricitet. Vätgas förmå tillverkas från alla sorters energikällor: fossila, fossilfria, förnybara. Den stora potentialen äger vätgas likt energibärare inom ett förnybart energisystem var den framställs från mot exempel solen, vind alternativt vatten.
Så fungerar vätgas
Vätgas består av endast två väteatomer och besitter därför den kemiska beteckningen H2. Väte är detta vanligaste samt lättaste grundämnet i universum. Vätgasen existerar lättantändlig dock brinner rent och innehåller mer energi per kilo än fossila bränslen.
Vid rumstemperatur och normalt tryck existerar vätgas just en gas, men nära riktigt kalla temperaturer samt under högt tryck blir den flytande.
M
Två skojiga reaktioner
Natriumhydroxid löses inom vatten
När natriumhydroxid löses inom vatten avges värmeenergi mot omgivningen, samt omgivningens temperatur stiger.
Reaktionsformel:
\(\text{NaOH(s)} \xrightarrow{\text{ H}_2\text{O }} \text{Na}^+\text{(aq)} + \text{OH}^-\text{(aq)}\)
- Först bryts jonbindningarna mellan natrium- samt hydroxidjonerna. Detta kräver tillförsel av energi.
- Sedan bildas nya bindningar mellan jonerna samt vattnet.
Fråga
Vilken typ från bindning uppstår?
Svar
Då frigörs energi i form eller gestalt av värme.
- Fråga eleverna, vilken energimängd existerar störst, den som tillförs eller den som frigörs, vid just denna reaktion?
Hur energin förändras när fast natriumhydroxid löses i vatten.
Observera: Produkterna, Na+(aq) och OH–(aq), har lägre energi än reaktanten, NaOH(s).
Ammoniumnitrat löses inom vatten
När ammoniumnitrat löses inom vatten tas det upp värmeenergi ifrån omgivningen, samt omgivningens temperatur sjunker.
Reaktionsformel:
\(\text{
Det här existerar vad jag har kommit fram till.
n(H2) = m/M = 50/2,= 24,
n(O2) = m/M = /32 = 3,
Nu då jag äger beräknat substansmängderna måste jag avgöra vilken reaktant liksom är den utbytesbestämande
n(H2) / n(O2) = 2/1 --> n(02) = n(H2)/2 = 12,
syret borde alltså ha substansmängd 12, på grund av att detta ska vandra jämnt upp med vätet, men istället är detta endast liksom går åt. Detta borde innebära för att syret existerar den liksom tar slut först samt därmed den utbytesbestämdande reaktanten.
för att ta reda vid massan till vattnet, måste jag för tillfället använda mig av molförhållandet mellan syret och vattnet, då detta är syret som bestämmer hur många vatten vilket bidlas.
n(H2O) / n(O2) = 2/1 --> n(H2O) = 2n(O2) = 2 x 3, = 6,25
m(H20) = M(H2O) X n(H2O) = 18, X 6,25 = ,6 ungefär gram.
Detta förstår jag, och jag tror för att jag äger gjort ett korrekt beräkning då svaret stämmer överens med facit. Men varför funkar detta inte för att lägga tillsammans massan på grund av väte samt syre ( +50) ? detta blir då gram, vilket ej är riktig
.