Lag om rättslig undersökning

Rättspsykiatrisk undersökning

mer

I enstaka rättspsykiatrisk rapport (RPU) utreder ett grupp specialister inom rättspsykiatri ifall en brottsmisstänkt har någon form från allvarlig psykisk störning. Resultatet av granskning kan äga avgörande innebörd för ifall personen döms till fängelse eller rättspsykiatrisk vård.

Den likt har begått brott är kapabel dömas mot rättspsykiatrisk vård om den lider från en seriös psykisk störning och besitter behov från rättspsykiatrisk vård. För för att ta reda på detta genomförs enstaka rättspsykiatrisk utredning (RPU) vid uppdrag från domstol.

Ofta kunna man även höra termen rättspsykiatrisk analys – vilket dock ej är den korrekta benämningen. Men inom dagligt anförande avses vanligen rättspsykiatrisk studie när någon använder termen ”rättspsykiatrisk utredning”. I ett rättspsykiatrisk utredning ingår tre till fyra utredningar, likt utgör underlag för detta rättspsykiatriska utlåtandet – var rättspsykiatern (specialistläkare) sammanfattar sin bedömning. Den korrekta termen

Lag om ändring i lagen () om internationell rättslig hjälp i brottmål; utfärdad den 9 juni Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om lagen () om inter-nationell rättslig hjälp i brottmål dels att 1 kap. 2 §, 2 kap. 1, 2, 4 och 6–8 §§, 3 kap. 1 §, 4 kap. 8, 11, 1 rättspsykiatrisk undersökning frågor 2 3 § En ansökan om rättslig hjälp i Sverige enligt denna lag får göras av utländsk åklagare, undersökningsdomare, annan domare eller domstol eller av någon annan som enligt en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige får göra en sådan ansökan. 3 rättspsykiatrisk undersökning? - flashback 4 Rättslig hjälp i civila mål och ärenden. Uppdaterad 23 oktober På begäran av en domstol i ett land kan bevis tas upp direkt i ett annat land eller överlämnas till den begärande domstolen för att där användas i en framtida eller påbörjad rättegång. Foto: Regeringskansliet. 5 Det innebär till exempel att rättegångsbalkens regler om vad som gäller för att vidta en åtgärd enligt den balken tillämpas i ärenden om rättslig hjälp till andra stater. I lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål finns kompletterande bestämmelser. 6 Lagens syfte och tillämpningsområde. 1 § I denna lag ges bestämmelser om begränsningar i användningen av viss bioteknik som utvecklats för medicinska ändamål samt om vissa rättsliga verkningar av sådan användning. Syftet med lagen är att värna den enskilda människans integritet. 2 § Lagen gäller. 7 rättslig hjälp i civila mål och ärenden 8 3 § En ansökan om rättslig hjälp i Sverige enligt denna lag får göras av utländsk åklagare, undersökningsdomare, annan domare eller domstol eller av någon annan. 9 För behandlingen av den som är häktad och genomgår rättspsykiatrisk undersökning finns bestämmelser i häkteslagen () och i lagen () om. 10 Rättsmedicinalverkets föreskrifter om fördelning av rättspsykiatriska undersökningar och läkarintyg enligt 7 § lagen () om särskild personutredning i brottmål, m.m. på undersökningsenheter. 11 Lag om ändring i lagen () om internationell rättslig hjälp i brottmål Utfärdad den 1 april Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen () om internationell rättslig hjälp i brottmål dels att 1 kap. 2 § och 2 kap. 1 och 2 §§ ska ha följande lydelse. 12

Lag () ifall rättspsykiatrisk undersökning

SFS nr:
Departement/myndighet: Justitiedepartementet L5
Utfärdad:
Ändrad: t.o.m. SFS
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
Källa: Fulltext (Regeringskansliet)

Innehåll:

Beslut ifall rättspsykiatrisk undersökning

1 §  I brottmål får rätten besluta angående rättspsykiatrisk rapport i avsikt att behärska bedöma
   1. ifall det finns medicinska förutsättningar att överlämna den misstänkte till rättspsykiatrisk vård i enlighet med 31 kap. 3 § brottsbalken, eller
   2. om den misstänkte äger begått gärningen under inflytande av enstaka allvarlig psykisk störning samt i sålunda fall tillståndets betydelse på grund av frågan ifall påföljdsvalet i enlighet med 30 kap. 6 § brottsbalken.Ändamålet tillsammans med undersökningen bör anges inom rättens beslut. Avser beslutet en rapport enligt inledande stycket 1, ska detta av beslutet framgå ifall undersökningen bör omfatta förutsättningarna för vård med speciell utskrivningsprövning. Avser beslutet ett undersökning i enlighet med första stycket 2, får rätten

Legalitetsprincipen

Den straffrättsliga betydelsen av principen är för att ingen får straffas till en papper som nära tidpunkten ej var uttryckligen förbjudet inom lag.

Ett grundläggande krav på rättsskipningen inom svensk straffrätt (synonym: legalitetsgrundsatsen), förmå uttryckas likt två förbud:

  1. Förbud mot motsvarande strafflagstillämpning
  2. Förbud mot retroaktiv strafflagstillämpning - grundlagstadgat genom RF och utvecklat i BrP 5 §.

Legalitetsprincipen äger sedan uttryckligt lagstöd genom 1 kap. 1 § brottsbalken.

Legalitetsprincipen kan även uttryckas genom de latinska uttrycken nullum crimen sine lege (Inget brott utan lag) samt nulla poena sine lege (inget straff utan lag).

Legalitetsprincipen återfinns även vilket en processrättslig princip inom RB var den tar sikte vid att tvångsprocessuella tvångsmedel skall ha stöd i team, därigenom skapas rättssäkerhet genom att individen ges enstaka möjlighet mot förutsägbarhet.

EU-rättslig betydelse

Legalitetsprincipen tillämpas även ino

Ändringar

Allmänna föreskrifter ifall förundersökning

1 a §  Ett beslut att inleda en förundersökning eller för att utvidga enstaka förundersökning skall sättas upp särskilt alternativt antecknas inom akten. detta skall framgå vem likt har fattat beslutet.

Undersökningsledaren besitter ansvar på grund av förundersökningen inom dess totalitet. Han skall se mot att utredningen bedrivs effektivt och för att den enskildes rättssäkerhetsintressen tas till existera. Undersökningsledaren skall också ge dem likt biträder honom behövliga direktiv för arbetet. Förordning ().

1 b §  Åklagarmyndigheten får informera föreskrifter angående fördelningen från arbetsuppgifter mellan allmänna åklagare och undersökningsledare vid andra myndigheter, efter att äga gett Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, säkerhetspolis, Tullverket respektive Kustbevakningen situation att yttra sig. Förordning ().

2 §  Leds förundersökningen från någon ytterligare än åklagaren, ska undersökningsledaren hålla åklagaren underrättad ifall förundersökningens gång, i den m