Efter historiska exempel sedan 1921

I september fanns det hundra år sedan svenska kvinnor för inledande gången fick rösta inom riksdagsvalen. ett milstolpe såsom brukar lyftas fram likt krönet vid rösträttskampen, samt de politiska reformer liksom mellan år och ledde fram mot allmän samt lika rösträtt i Sverige.

Och visst fanns det enstaka milstolpe. ifall man tittar på den officiella valstatistiken är detta svårt för att bortse ifrån att detta händer något väldigt dramatiskt vid den här tidpunkten, då den andel från befolkningen likt räknades såsom politiskt beslutsvärdig mer än fördubblades.

Men innebar milstolpen för att rösträtten faktiskt blev allmän och lika? Lika, ja – inom den meningen att rösträtten inte längre var villkorad utifrån storleken på intäkter eller fast egendom. detta hade den tidigare (fram till ) varit inom valen mot riksdagens andra kammare. inom de kommunala valen ägde det rent av varit så för att välbärgade kommuninvånare fick fler röster än andra, inom proportion mot sitt tillgångar. Kommunerna ägde på därför sätt fungerat ungefär såsom aktiebolag (och

Hör docent Fia Sundevall berätta om rösträttens begränsningar efter fram till våra dagar. Under åren genomfördes allmän och lika rösträtt i Sverige och riksdagsvalet i september var det första valet enligt de nya villkoren. Men, det fanns fortfarande grupper som ännu inte hade rösträtt. 1 vad är demokrati 2 Innehåll. I september hölls det första demokratiska valet till riksdagens andra kammare. Rösträtten var allmän och lika, parlamentarismen etablerad och kvinnorna myndiga. Över 2 miljoner nya väljare hade möjlighet att rösta fram ett nytt politiskt styre. 3 yrke till 1921 4 Efter rörde det sig främst om personer som var omyndiga på grund av ung ålder. Den här kategorin har krympt successivt sedan , om man ser till andel av befolkningen. Dels för att rösträttsåldern har sänkts, dels för att ålderspyramiden ser annorlunda ut i dag än för hundra år sedan. 5 Allmän rösträtt – men inte för alla. Den fattades beslutet att införa allmän och lika rösträtt för alla svenska kvinnor och män. Ändå var det bara 55 procent av befolkningen som hade rätt att rösta i riksdagsvalet 6 Men hur allmän blev egentligen rösträtten? En rad så kallade rösträttsstreck – diskvalificeringsgrunder från rösträtten – hade tillkommit under talets första decennium och flera av dem kvarstod efter Det gällde till exempel straffpåföljd, konkurs och försörjning av fattigvården. 7 1900-talet tidslinje 8 Hur organiserade kvinnorna sin kamp för rösträtt? 9 För ungefär hundra år sedan fick alla myndiga kvinnor och män rätt att rösta i Sverige. 10 Men fick verkligen alla rösta år ? Nej, det var bara ungefär 55 procent av befolkningen som kunde rösta. Flera grupper i samhället fick inte rösta. De som inte fick rösta var till exempel de som satt i fängelse, de som hade stora skatteskulder och de som var omyndiga. 11

Sveriges första demokratiska riksdagsval

Lästid 8 minuter

I september hölls det inledande demokratiska valet till riksdagens andra kammare. Rösträtten fanns allmän samt lika, parlamentarismen etablerad samt kvinnorna myndiga. Över 2 miljoner nya väljare ägde möjlighet för att rösta fram ett nytt politiskt styre. Men vad skulle människor egentligen välja på – och varför?

Oro inför riksdagsvalet

När valen mot riksdagen hölls i september var detta säkert flera riksdagsledamöter liksom tänkte åter på samtliga tal, debatter, möten samt demonstrationer såsom låg på baksidan dem. för tillfället var detta upp mot bevis. Skulle folkstyret fungera?

Under en kritisk debatt, inom december , hade socialisten och rösträttsförespråkaren Carl Lindhagen påmint ledamöterna i andra kammaren: ”Först nu börjar det svåra arbetet!” detta lät nästan som ett varning.

Att besluta om allmän och lika rösträtt fanns en sak. Att inom praktiken åstadkomma ett operativ folkstyre plats något helt annat. vilket skulle politiken handla ifall när rösträttsfr

År firas en viktigt jubileum i Sverige – den allmänna samt lika rösträtten fyller hundra år. således heter detta åtminstone inom högtidstalen samt i den gängse historieskrivningen; genom reformerna − nådde rösträttskampen sitt mål. dock hur allmän blev egentligen rösträtten? enstaka rad sålunda kallade rösträttsstreck – diskvalificeringsgrunder från rösträtten – ägde tillkommit beneath talets inledande decennium samt flera från dem kvarstod efter detta gällde mot exempel straffpåföljd, konkurs samt försörjning från fattigvården.

Dessutom var rösträtten under bota talet påverkad av faktorer som nationalitet och ålder. Det fanns även praktiska begränsningar till etniska minoriteter, exempelvis romer, resande samt samer.

Kampen till en allmän rösträtt var följaktligen ej avslutad Detta faktum existerar utgångspunkten till projektet, likt undersöker hur gränserna till rösträtten äger förändrats samt debatterats efter de demokratiska reformerna till hundra tid sedan. Syftet är för att granska striderna om rösträtten efter detta ”demo

årsjubileum för rösträtten - ett historieskrivning liksom utmanas

eventNewsArticle

standard-article

false

{ "dimensions": [ { "id": "t", "name": "Global categories", "enumerable": true, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "ds", "name": "Keywords", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "", "name": "Person", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "", "name": "Tag", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "ry", "name": "Globala kategorier Nyheter (Webb )", "enumerable": true, "entities": [ { "id": "ing_nyheter", "name": "Forskning", "entities": [], "attributes": [], "childrenOmitted": false, "localizations": {} } ], "localizations": {} }, { "id": "", "name": "Tema (Webb )", "enumerable": true, "entities": [ { "id": "Jämställd", "name": "Jämställdhet samt genus", "entities": [], "attributes": [], "childrenOmitted": false, "localizations": {} }, { "id": "", "name": "Histor